Våren är här och den brukar förknippas med förändring mot ljusare tider. Men trots vårens inträde så ser det mörkt ut på den nationalekonomiska himmeln. Det fanns många som förväntade sig ökade statsbidrag men då inflationsdämpande åtgärder verkar trumfa satsningar ur en lågkonjunktur lär det fortsatt råda tuffa tider för både regioner och kommuner. Detta lär ge effekt för oss privata utförare av vård, omsorg och behandling. Låga priser på upphandlade tjänster lär fortsatt vara prioriterat vilket verkar gynna främst de stora koncernerna, då det idag är svårt för kommunerna att skapa sig en objektiv överblick över marknadsutbudets kvalitet och resultat.
Tyvärr saknas det idag offentliga nationella kvalitetsregister som redovisar högkvalitativa och goda behandlingsresultat, vilket gör att mindre företag, kooperationer, familjeägda eller idéburna aktörer har svårare att hävda sig på den alltmer kontrollstyrda SoL-marknaden. Kvalitetsbegreppet har i och med en avsaknad av ett nationellt kvalitetsregister, fått större fokus på tillstånd, administration, dokumentation och planer som är relativt enkla att kontrollera.
Betydligt mindre fokus läggs på det faktiska resultatet av en placering där tilliten mellan brukare, uppdragstagare och uppdragsgivare bygger på relationsskapande och förtroende. Vikten av kontroll av hårda värden verkar vara lättare att prioritera i den offentliga organisationsstrukturen än värdet av mer svårdefinierade positiva och långsiktiga sociala beteendeförändringar hos varje enskild individ.
Rimligt vore att kunna upprätta ett nationellt register som fångar upp både kvantitativa och kvalitativa mätindikatorer och som ger huvudmännen en god bild av kvalitet på både individ- och systemnivå. I detta register skulle det även finnas en nationell uppföljning av vårdens resultat, sökbar för såväl socialtjänst, allmänhet och forskare för att kunna välja rätt insatser och driva kvalitetsutveckling. Genom att säkerställa en kontrollerad tillit skulle mindre privata utförare inom vård, omsorg och behandling få likvärdiga möjligheter att konkurrera på lika villkor och bidra till att höja kompetensen med både vetenskap och beprövad erfarenhet som grund för huvudmännens placeringsbeslut.
Svenska Vård är en viktig röst för att stärka insikten hos beslutsfattare om att kvalitet, samverkan och hög kompetens måste få kosta, då det oftast ger en samhällsekonomisk positiv besparing i ett längre perspektiv, men framförallt skapa goda förutsättningar för att varje enskild individ får en möjlighet att se fram emot ljusare tider.
Under april kommer Svenska Vård delta på en hearing angående när ensamkommande flyktingbarn försvinner. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att– tillsammans med Migrationsverket och Polismyndigheten – ta fram nationell vägledning som ska utgöra ett stöd för hur berörda aktörer kan arbeta för att motverka att ensamkommande barn försvinner och hur de kan agera om ett försvinnande ändå sker. Har du som medlem någon erfarenhet kring detta ämne så är du välkommen att höra av dig till oss på Svenska Vård.
Vi jobbar även med att skriva ett remissvar på Samsjuklighetsutredningen och kommer presentera vårt remissvar i slutet av april. Ett av utredningens huvudförslag är att införa en samordnad vårdplan för personer med samtidiga sjukdomar. Detta innebär att vårdgivarna, oavsett om de är offentliga eller privata, måste samarbeta för att säkerställa att patienten får en helhetsbedömning och att behandlingen koordineras på ett bättre sätt. Detta kommer att påverka privata utförare genom krav på samverkan och samordning med andra vårdgivare och myndigheter.
Svenska Vård vill så här i påsktider leverera en positiv framtidstro om förändrade och bättre villkor för privata utförare inom vård, omsorg och behandling. Det är möjligt om vi gör jobbet tillsammans.
I Svenska Vårds påskägg lägger vi även en rad erbjudande från våra samarbetsparter som du kan ta del av i detta nyhetsbrev.
Glad Påsk
Mattias Andersson
Förbundsdirektör
Svenska Vård