Regeringens budgetförslag som berör vård, omsorg och behandling

Svenska Vård listar regeringens budgetproposition 2024 utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och omsorg

Regeringens budgetproposition är nu presenterad och Svenska Vård listar här de förslag som berör politik för sociala tjänster inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och omsorg. Så här är listan på de förslag som kan komma att få påverkan på privata utförare inom vård, omsorg och behandling

Politiken för sociala tjänster omfattar följande övergripande av riksdagen beslutade mål:

Omsorg om äldre

Kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag
Kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende
Bemötas med respekt
Ha tillgång till god vård och omsorg
Erbjudas en jämställd och jämlik vård och omsorg

Individ- och familjeomsorg

Ska stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer, och – stärka skyddet för utsatta barn

Personer med funktionsnedsättning

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas

Äldreomsorgslyftet förlängs och regeringen avsätter 1,7 miljarder för 2024

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 att fortsätta och utveckla det viktiga arbetet med att öka kompetensen hos personalen inom äldreområdet. Regeringen föreslår att äldreomsorgslyftet utvecklas och förlängs till och med 2026. Vidare föreslås att statsbidraget ligger kvar på samma nivå med 1,7 miljarder per år. Satsningen löper parallellt med arbetet med att införa skyddad yrkestitel för undersköterskor som också syftar till att öka kompetensen hos omsorgens personal.

Språkkrav inom äldreomsorgen

Genom både tillsyn och i statliga utredningar har bristande kunskaper i svenska språket uppmärksammats hos personalen inom äldreomsorgen. Att personalen har goda kunskaper är viktigt för både äldres trygghet och inflytande och för patientsäkerheten. Utredningen om språkkrav för personal i äldreomsorgen (S 2023:03) har därför i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till vilken nivå på kunskaper i svenska språket som är lämplig för undersköterskor och vårdbiträden som arbetar i äldreomsorgen samt föreslå hur språkkrav kan utformas, bedömas och skyndsamt införas (dir. 2023:44). Uppdraget ska redovisas i september 2024.

Satsning för att stärka kommunernas utveckling av äldreomsorgen genom digitalisering

Regeringen avser att under 2024 verka för att stödja kommunernas arbete med digitalisering och införandet av välfärdsteknik, och bl.a. stärka kunskapsutvecklingen på området.

Statsbidrag inom äldreomsorgen

Vissa riktade statsbidrag kommer övergå till generella statsbidrag som ges ett tillägg på 10 miljarder där 7 miljarder föreslås gå till kommunerna och 3 miljarder till regionerna

Regeringen har för avsikt att på sikt arbeta med två typer av statsbidrag. Det ena är ett långsiktigt sektorsbidrag som kommunerna kan använda fritt inom verksamhetsområdet för att säkerställa en god vård och omsorg om äldre personer. Alla kommuner har utmaningar inom äldreområdet men dessa skiljer sig åt mellan kommunerna.

Med detta sektorsbidrag kan kommunerna utifrån sina olika förutsättningar och utmaningar själva styra hur medlen kan användas på bästa sätt. Därmed kan kommunerna fokusera på att utveckla verksamheten och mindre resurser behöver användas till administrationen. Regeringens fokus kommer att ligga på att följa upp hur medlen används. Detta ger regeringen en ökad kunskap om utmaningarna inom området. Det andra statsbidraget, som över tid kan skifta fokus, ska riktas mot ett strategiskt viktigt område inom äldreområdet som tillfälligt behöver ökat stöd.

Individ och familjeomsorg

Satsning på vårdkvalitet, säkerhet och kapacitet på Statens institutionsstyrelse Inspektionen för vård och omsorg, Riksdagens ombudsmän, Institutet för mänskliga rättigheter, och vissa civilsamhällesorganisationer som t.ex. Barnrättsbyrån har under det senaste året kritiserat SiS för allvarliga brister i verksamheten.

Regeringen ser stora behov av att satsa på god vård, stärkt trygghet, säkerhet och kapacitet vid SiS. Mot denna bakgrund har regeringen aviserat en utredning som ska se över SiS uppdrag och organisation. Regeringen avser även att vidta ytterligare åtgärder för att stärka arbetet med fler kvalitativa placeringar, som tillgodoser barnens behov av trygghet och omsorg, inom hela den sociala barn- och ungdomsvården.

I december 2022 beslutade regeringen om ett nytt mål som innebär att SiS inom ramen för sin verksamhet ska säkerställa att de barn, unga och vuxna som vårdas vid SiS får en ändamålsenlig, god och rättssäker vård samt bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende.

För att ge SiS stärkta förutsättningar att leva upp till målet föreslår regeringen att anslaget till myndigheten ökas med 145 miljoner kronor för 2024, 153 miljoner kronor från 2025 och 156 miljoner kronor 2026. SiS beräknas få ökade kostnader för sluten ungdomsvård till följd av de förslag som har lämnats i departementspromemorian Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de allvarligare brotten (Ds 2023:11). Därför föreslås att anslaget till SiS ökas med 12 miljoner kronor 2024.

Från 2025 och framåt beräknas anslaget öka med 27 miljoner kronor per år för ändamålet. För att stärka förutsättningarna för att alla barn och unga i behov av placering enligt LVU eller SoL också ska få det, föreslår regeringen att LVU-subventionen för kommuner som beslutar om placeringar enligt LVU vid SiS styrs om på så sätt att bidraget i stället blir placeringsneutral för alla placeringar inom den sociala barn- och ungdomsvården. Regeringen föreslår att 484 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och 484 miljoner kronor för 2026.

Förbättrade förutsättningar för socialtjänsten att ingå i skolsociala team

För att stärka socialtjänstens möjligheter att tillsammans med skolhuvudmän samverka i skolsociala team omfördelas 125 miljoner kronor från UO 16 till UO 9. Socialtjänst och skolhuvudmän får därigenom likvärdiga möjligheter att erhålla statsbidrag för sina personalkostnader för deltagande i skolsociala team.

Insatser för personer med funktionsnedsättning

Höjd schablon i assistansersättningen Timbeloppet för assistansersättning, det s.k. schablonbeloppet, räknades upp med 1,5 procent för 2023. Regeringen avser att räkna upp timbeloppet med 2,5 procent för 2024. Regeringen ser samtidigt över vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra oskälig kostnadsutveckling, brottslighet och felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen.

Ny socialtjänstlag - för en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst

Under 2024 ska förslag till en ny socialtjänstlag presenteras och arbetet påbörjas för omställningen till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. För att åstadkomma verklig förändring krävs en långsiktig omställning, där socialtjänsten skiftar fokus till ett mer förebyggande arbete och tidiga insatser. Socialtjänsten behöver vara lätt tillgänglig och insatser behöver kunna erbjudas på ett enklare sätt än i dag. Barn och unga som riskerar att dras in i kriminalitet måste erbjudas insatser i ett tidigt skede. Trösklarna till socialtjänsten måste sänkas. Samtidigt kommer den demografiska utvecklingen och en ökande andel äldre i befolkningen ställa än högre krav på framtidens socialtjänst. En förutsättning för att möta dessa krav är en omställning till en mer förebyggande socialtjänst. Regeringen avser att lämna en lagrådsremiss om en ny socialtjänstlag senvåren 2024. En ny socialtjänstlag kan träda i kraft under 2025. Förberedelsearbetet inför införandet av en ny socialtjänstlag behöver påbörjas nu.

Regeringen föreslår därför i enlighet med förslagen i betänkandet i SOU 2020:47 Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag att 63 miljoner kronor tillförs de allmänna statsbidragen till kommunerna 2025 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och därefter 126 miljoner kronor årligen.

Reformen innebär förutom den nya socialtjänstlagen ett långsiktigt stöd till kommunerna för omställning, genom en bemannings- och kompetenssatsning och en överenskommelse med SKR. För omställningsstödet föreslår regeringen att anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med 220 miljoner kronor för 2024 (och beräknar att anslaget bör ökas med 1 220 miljoner kronor 2025 och 2 220 miljoner kronor årligen för 2026–2028). Av medlen föreslår regeringen att 20 miljoner kronor används årligen för överenskommelsen med SKR för stöd i omställningen.

Bättre förutsättningar för en kunskapsbaserad socialtjänst genom att utveckla statistiken på nationell nivå

För att skapa bättre förutsättningar för socialtjänsten att arbeta kunskapsbaserat behöver statistiken inom socialtjänsten på nationell nivå stärkas och Socialstyrelsens möjligheter att behandla personuppgifter utökas. Vid sidan av mängdstatistik finns det behov av individbaserad statistik för att kunna följa upp inte bara vilka insatser som beviljats, utan även bl.a. insatsernas resultat. Detta är en viktig del för en kunskapsbaserad socialtjänst.

Utredningen Framtidens socialtjänst lämnade i sitt slutbetänkande (SOU 2020:47) förslag om en ny socialtjänstdataregisterlag. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har gett en utredare i uppdrag att göra en fördjupad analys av vissa delar av utredningens förslag. Utredaren ska föreslå ett samlat regelverk för socialtjänstdataregister som är förenligt med bestämmelserna om den personliga integriteten i regeringsformen liksom dataskyddsregleringen och genomföra en fördjupad integritetsanalys. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2024.

Regeringen har därutöver gett Socialstyrelsen i uppdrag att analysera kommunernas förutsättningar och behov inför införandet av en socialtjänstdataregisterlag. Uppdraget ska redovisas senast den 19 april 2024. Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor används för ändamålet årlige