Så rustar du verksamheten inför IVO:s tillsyn – juridisk vägledning med skärpa och förankring i vardagen
Hur kan privata vårdgivare stå stadigt inför IVO:s tillsyn – inte bara juridiskt, utan också organisatoriskt och etiskt? Den frågan stod i centrum när Svenska Vård nyligen samlade medlemsverksamheter till nätverksträff med Linda Larsson, senior jurist med gedigen erfarenhet av vård- och omsorgsjuridik, dataskydd och sekretess.
Med en pedagogisk skärpa som gjorde även den mest paragraftäta delen av socialtjänstlagen greppbar, guidade Linda deltagarna genom de praktiska och strategiska stegen som krävs för att skapa en tillsynsredo verksamhet – där kvalitet, rättssäkerhet och struktur går hand i hand.
Tillsynen: en laglig rätt – och ett verktyg för kvalitet
Linda inledde med att sätta in tillsynen i ett rättsligt sammanhang. Tillsyn är inget godtyckligt instrument, utan en lagstadgad funktion för att kontrollera att verksamheter lever upp till sina tillstånd, inte överskrider sina ramar och följer gällande lagar och regler. Hon betonade också att tillsyn är ett verktyg för att skydda brukarnas rättigheter och säkerställa att vården håller god kvalitet.
– Tillsyn är i grunden en rättssäkerhetsfråga, förklarade Linda. Men det är också en möjlighet att som verksamhet visa att man har koll – både på strukturerna och vardagens praktik.
Kvalitet börjar i vardagen – inte när IVO står i dörren
Ett återkommande tema var vikten av systematiskt kvalitetsarbete och egenkontroll. Här blev det tydligt att det inte räcker med att ha policies på papper – de måste vara levande dokument, förankrade i personalgruppen och prövade i vardagliga situationer.
Linda lyfte exempel från verkligheten där otydlig ansvarsfördelning och bristfällig dokumentation lett till kritik från IVO. Men hon pekade också på hur enkla åtgärder – som tydliga checklistor, återkommande egenkontroller och personalutbildning – kan göra stor skillnad.
Riskbaserad tillsyn – och vad det innebär för dig
IVO:s tillsyn är riskbaserad, vilket betyder att de i första hand riktar sin granskning mot verksamheter där det finns signaler om brister. Dessa signaler kan komma via klagomål, media eller anonyma tips. Därför är det avgörande att ha rutiner för att hantera avvikelser, kommunicera internt om brister – och att faktiskt följa upp vidtagna åtgärder.
– Det handlar inte bara om att visa att man reagerat – utan att man lärt sig något och förändrat, påpekade Linda.
Sekretess och delning av information – nya regler kräver tydlighet
En annan viktig del av träffen handlade om nya sekretessregler inom socialtjänstlagen. Här gav Linda konkreta exempel på hur information får – och inte får – delas, särskilt i situationer där flera aktörer är involverade i en klients vårdkedja.
– Det är kommunen som är ansvarig, inte enskilda handläggare, påminde hon och klargjorde att viss information måste delas för att kvaliteten ska kunna säkras – men att detta måste göras på rätt sätt.
Från teori till praktik – vad kan verksamheter göra nu?
Som avslutning gav Linda en konkret checklista över hur medlemsverksamheter kan förbereda sig bättre:
- Se över ledningssystemet och uppdatera enligt nya riktlinjer.
- Skapa en tillsynspärm med samlad dokumentation, rutiner och uppföljningar.
- Genomför simulerade tillsynsövningar med personalen.
- Utbilda nyanställda och förstärk teamens förståelse för tillsynens syfte.
- Bygg en kultur av självövervakning och förbättring, inte bara kontroll.
Partnerskap för framtiden
Träffen avrundades med att Förbundsdirektör Mattias Andersson, lyfte att Svenska Vårds medlemmar nu kan ladda ner guiden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete på medlemsportalen och att man även som medlem har tillgång till framtagna standarder för HVB och LSS. Allt för att Svenska Vård ska kunna erbjuda stöd för ett systematiskt kvalitetshöjande arbete. Vidare lyfte han även samarbetet med PIKU utbildningar som kan underlätta arbetet kring kompetenshöjande insatser hos personalen - till ett rimligt pris för medlemsverksamheterna.