Svenska Vård åkte ut till det natursköna området utanför Växjö för att intervjua årets medarbetare inom Svenska Vård som jobbar på Skåningegård Omsorg som är ett anpassat LSS boende för vuxna med 26 platser inom personkrets 1 och 2*.
Karin Råberg är anställd som stödpedagog och samordnare och började sin anställning i företaget under 2021 och har sedan dess gjort stor skillnad då hon brinner för den enskildes delaktighet och ser alla utifrån deras unika behov och förutsättningar. Hon arbetar alltid utifrån evidensbaserade metoder och handleder sina kollegor. Karin ser möjligheter hos alla och är starkt bidragande till den trygga miljö som finns på Skåningegård omsorg.
Du blev utsedd till årets medarbetare inom Svensk Vård, hur känns det?
— Det känns roligt att bli uppskattad för det man gör och att ens insats har betydelse, det värmde. Det är en bra grej att Svenska Vård uppmärksammar de som jobbar inom vård och omsorg. Bara att bli nominerad kändes fantastiskt kul men att vinna var ett stort och oväntat plus. Att dessutom få delta på en trevlig och intressant årskonferens var ytterligare en bonus.
Berätta lite om dig själv och hur det kommer sig att du hamnade i vårdyrket?
— Jag läste beteende vetenskap på högskolan och har alltid varit intresserad av att förstå andra människor och har en nyfikenhet på att förstå varför gör de som de gör. När jag började plugga sökte jag extrajobb och hamnade då inom LSS och psykiatrin. Där skapades engagemanget för att möta neuropsykiatriska funktionshinder. Jag fascinerades över sättet som dessa personer tänker på, då det utmanade mina egna tankebanor och jag ville lära mig mer.
— Tanken var nog inte att jag skulle jobba så konkret med människor, men har fortsatt med det och utvecklas hela tiden. Jag har stannat kvar efter nästan 20 år och har jobbat mot både barn och vuxna. Även om jag varit i samma skrå så finns det stora variationer och möjligheter att välja olika karriärvägar anpassade efter sina egna intresseområden.
Vad gör du som stödpedagog och samordnare?
— Stödpedagogen arbetar oftast med personer som har kognitiva funktionsvariationer och/eller autismspektrumstörning. Det är en yrkesroll som innebär att ge vardagsstöd åt personer med framför allt kognitiva funktionsnedsättningar och man ansvarar för t.ex. kartläggning av deras förmågor och med att utarbeta genomförandeplaner som lägger grunden för arbetet.
— En del stödpedagoger kan jobba på ett mer övergripande plan och andra, med mer praktiska arbetsuppgifter. Tyngdpunkten ligger på det nära arbetet med brukaren.
Jag började som stödpedagog här på Skåningegård omsorg för att jag älskar det jag gör men har nu fått möjlighet att kombinera det nära arbetet med brukaren med mer tid avsatt för pedagogiskt utvecklingsarbete.
— Samordnarrollen är ny för mig och vi är fyra samordnare för respektive avdelning. Jag stöttar upp med genomförandeplaner och dokumentation och vissa har exempelvis ansvar att hantera bemanningsfrågor. Som samordnare säkerställer vi att det dagliga arbetet fungerar. En del av mitt uppdrag handlar även om att säkerställa dokumentation av det arbete som genomförs. Det är viktigt för både boende och personal då man kan tydliggöra hur resultat kopplas till prestation och synliggör att den tid vi lägger ner varje dag gör stor skillnad för den enskildes utveckling och livskvalitet.
Vad anser du vara den stora skillnaden mellan omsorg i personkrets 1 och 2
— Skillnaden är stor då olika personkretsar kräver olika saker av en som personal. Att jobba med personer inom personkrets 1 ställer högre krav på personalen kring att skapa delaktighet och engagemang. De är mer medvetna om sina rättigheter och strävar efter att nå det ”normala”. Vi som personal behöver tillgodose detta genom att bygga och skapa relationer via samtal. Personkrets 1 bygger mycket på relationer och vi behöver säkerställa att dessa personer ges möjlighet att inkluderas och vara en del av samhället i stort.
— Personkrets 2 är lite mer tillfreds med sina funktionsvariationer och omvårdnaden handlar mer om att få vardagssysslor att fungera. Dessa personer vill ha hjälpen och uppskattar den. Arbetet handlar mer om social interaktion där man gör saker tillsammans. Självständighetsgränserna ser olika ut, vilket ger helt olika förutsättningar i sättet att bemöta dessa olika individer. Att få möjlighet att arbeta med uppgifter riktade mot olika personkretsar gör att jobbet ger stor variation och det finns mycket att lära sig och få ökad kunskap kring metodutveckling.
I motiveringen till årets medarbetare lyfts att du arbetar utifrån evidensbaserade metoder, vad innebär detta för dig?
— Jag utgår från tankarna kring lågaffektivt bemötande som idag är väl etablerat och en grundläggande bas för vårt dagliga arbete. Vi jobbar även med att använda oss av motiverande samtal och just nu utvecklar vi rutiner för att mer frekvent använda oss av visuellt stöd.
— Jag försöker fördjupa mina kunskaper kring olika metoder inom ramen för arbetstiden och tar med mig erfarenheter från tidigare arbetsplatser. Jag lär mig även av mina kollegor och går på utbildningar och konferenser för att vara uppdaterad på aktuell forskning. Ibland får man även testa trial and error men under kontrollerade former. Det gäller att ha en plan kring vad nästa steg kan bli. Det är en spännande process att få in dessa olika metoder i alla rutiner som genomförs dagligen.
Vad innebär kompetenshöjande insatser för dig?
— Vi funderar och diskuterar utifrån vad verksamheten behöver och vilka utbildningar vi behöver genomföra, både genom intern kompetensöverföring och externa utbildningsinsatser. Just nu vill vi öka våra kunskaper kring effekter av begränsningsåtgärder. Vi vill även höja kompetensen kring en ökad förståelse för alla diagnoser. Förbättrad dokumentation och metoder kring IBIC. Beträffande IBIC så ligger utmaningen i att en del beslut är skrivna i vissa genomförandeplaner men inte i andra. Det finns inga tydliga strukturer för hur man ska skriva och därmed är det en ganska ojämn nivå på hur genomförandeplanerna ser ut. Det är bra att man ser hela människan men det finns fortfarande implementeringsbehov. Kompetenshöjande insatser måste ses som ett viktigt instrument för att göra ett bättre arbete.
Att samarbeta och utvecklas tillsammans med sina kollegor är viktigt på en arbetsplats, hur tänker du kring detta?
— Att jobba i team är en ständig process och man måste lyfta och prata med varandra om pedagogik och pedagogiska lösningar. Samtidigt behöver man bryta ner teoretiska modeller till konkreta handlingar och visa upp och bejaka positiva delar. Genom att medvetandegöra processer för och inför varandra i en positiv bemärkelse skapas ett positivt arbetsklimat och stor förståelse för våra olika roller. Det är viktigt att skilja på egna åsikter kontra vad lagar och regler kräver att man gör. Exempelvis kring frågan om begränsningsåtgärder. Jag har fantastiska kollegor som är en viktig del till att jag trivs så bra med det jobb som jag har.
Vad innebär ledarskap för dig?
— Att se till att alla går åt samma håll och strävar efter samma mål och riktning för att bibehålla kursen som är satt. Ledarskap handlar även om att skapa motivation och drivkraft så att vi har samma målbild. Målet är att alla ska göra sitt bästa för att de boende ska må så bra som möjligt och att personalen är stolt över sin arbetsplats och sitt yrke.
Du verkar brinna för ditt yrke, men beskriv kortfattat varför du rekommenderar andra att söka sig till vård och omsorgssektorn?
— Det är ett framtidsyrke då det alltid kommer finnas lediga jobb. Yrket fyller en viktig samhällsfunktion och är väldigt varierande. Man lär sig mycket av de man träffar och utvecklar både sig själv och andra. Man slutar aldrig att lära sig och det finns många olika möjligheter till personlig utveckling. Jobbet är så varierat och har så många inriktningar att välja på och det finns alltid något ytterligare att lära sig.
— Att jobba med människor ger oändliga möjligheter att utvecklas. Det finns även olika karriärvägar där du har möjlighet till specialisering inom olika verksamhetsområden. Gillar man människor är ett jobb inom vård och omsorgssektorn det bästa du kan välja då du din insats gör så stor skillnad för människor i behov av stöd och hjälp.
Vilka medskick skulle du vilja ställa till Sveriges riksdagspolitiker för att du och dina kollegor skulle få ännu bättre förutsättningar att lyckas med ert uppdrag att ge alla en möjlighet till ett självständigt liv?
— Det var en svår fråga men spontant anser jag att man borde höja statusen på yrket då arbetet kräver otroligt mycket yrkeskunskap och detta borde uppmärksammas mer. Den samhällsinsats som personer inom vård och omsorg gör är ovärderlig men tyvärr utnyttjar samhället vårt engagemang då man vet att personer inte överger de som de är satta att ta hand om. Ofta brinner man för att göra skillnad men detta belönas dåligt i politiska beslut. Vi behöver även höja statusen för att få in fler i vården, om detta inte tillgodoses kommer det finnas stora personella brister inom den vård som vi alla på något sätt kommer i kontakt med. Det måste få kosta pengar men resurserna behöver läggas saker som gör skillnad i det vardagsnära arbetet.
* Personkrets 1 omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
* Personkrets 2 omfattar personer med ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålderföranledd av fysiskt våld eller kroppslig sjukdom