Reformen av institutionsvården behöver justeras – annars riskerar små aktörer att slås ut
Svenska Vård välkomnar regeringens ambition att stärka kvaliteten och tryggheten för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Samtidigt varnar organisationen för att delar av utredningen SOU 2025:84 Hem för barn och unga riskerar att slå hårt mot mindre vårdgivare och därmed mot mångfalden i svensk vård.
– Vi delar målet om en trygg och meningsfull vård för varje barn, men för att lyckas krävs en reform som är praktiskt genomförbar, ekonomiskt hållbar och bygger på tillit, säger Maria Nilsson, ordförande för Svenska Vård.
Små aktörer bär en viktig del av vårdkedjan
I remissvaret betonar Svenska Vård att många mindre HVB-hem står för nära, relationsbaserad omsorg med hög kontinuitet. De är ofta djupt förankrade lokalt och kan anpassa sig snabbt till varje barns behov. Men flera av utredningens förslag – bland annat krav på dygnet runt-bemanning, tillgång till psykolog och utökad dokumentation – innebär kostnadsökningar som hotar dessa verksamheters överlevnad.
– Små och medelstora vårdgivare har inte samma administrativa resurser eller skalfördelar som de stora koncernerna. Utan rimliga övergångsregler och stöd riskerar reformen att leda till ökad marknadskoncentration och färre valmöjligheter för kommunerna, säger förbundsdirektör Mattias Andersson.
Behov av stödjande tillsyn och tydlig övergång
Svenska Vård ställer sig bakom utredningens förslag om differentierade placeringsformer och högre krav på kompetens, men efterlyser en tydlig övergångsplan och bättre dialog mellan IVO och verksamheterna.
Organisationen vill att IVO:s tillsyn ska vara utvecklingsinriktad snarare än straffande och föreslår digitala verktyg som gör det möjligt för verksamheter att följa sina ärenden i realtid och komplettera under handläggningens gång.
– Kontroll och mätning kan vara bra, men bara om de används som verktyg för lärande. När de blir maktmedel skapas misstro, och det gagnar varken barnen eller verksamheterna, säger Maria Nilsson.
Bristfällig konsekvensanalys
En central kritik i remissvaret gäller den otillräckliga konsekvensanalysen. Utredningen antar att ökade kostnader kan täckas av högre dygnspriser, utan att analysera hur det påverkar olika typer av aktörer.
– Det är orimligt att bortse från småföretagens villkor. En hållbar reform måste vila på rättvisa konkurrensvillkor och en realistisk syn på hur ersättningssystemen fungerar, säger Mattias Andersson.
Helhetssyn på hållbarhet
Svenska Vård har i sitt remissvar analyserat reformen utifrån tre hållbarhetsdimensioner – ekonomisk, social och systemisk ekologisk. Budskapet är tydligt: En trygg institutionsvård för barn och unga kräver balans mellan reglering och genomförbarhet.
– Vi vill bidra till en reform som verkligen stärker kvaliteten och tilliten i hela vårdkedjan. Men det kräver att beslutsfattarna lyssnar till de som står närmast barnen, avslutar Maria Nilsson.
Läs Svenska vårds remissvar i sin helhet här